Sorbiska Ägg

Sorber är ett västslaviskt folk om ungefär 60 000 personer som bor i Oberlausitz och Niederlausitz i östra Tyskland; de är erkända som en minoritet i Tyskland. Under medeltiden kallades sorberna för vender av de omkringboende folken. Sorberna talar sorbiska, ett västslaviskt språk som i sin tur delas in i högsorbiska (hornjoserbšćina) och lågsorbiska (dolnoserbski). Det finns tvåspråkiga vägskyltar, sorbiska dagis, teater, tv-program osv.

Lyssna på sorbiska här:  Sorbisk radio

Utbredning

Två tredjedelar av sorberna bor i sachsiska Oberlausitz, i synnerhet i närheten av Bautzen (Budyšin), Kamenz (Kamjenc) och Hoyerswerda (Wojerecy), de övriga i brandenburgska Niederlausitz, mellan Senftenberg (Zły Komorow) i söder till Lübben (Lubin) i norr. Delstaterna Sachsen och Brandenburg har åtagit sig att arbeta för den sorbiska kulturens fortlevnad.

Städerna Bautzen (Budyšin) och Cottbus (Chóśebuz) kan betecknas som sorbiska kulturcentra. Det finns sorbiska daghem och sorbiska skolor, såväl som två gymnasier, ett för högsorbiska och ett för lågsorbiska.

I Bautzen (Budyšin) finns en forskningsanstalt för sorbisk kultur- och språkvetenskap, Sorbiska Institutet (Serbski Institut), som utvecklats från Institutet för sorbisk folksforskning (Institut za serbski ludospyt), grundat redan under DDR-tiden. I Bautzen finns också ett statligt understött bokförlag. Under DDR-tiden tillkom också institutet för sorabistik vid Leipzigs universitet.

Domowina är en paraplyorganisation för sorbiska föreningar och grundades 1912.

Den sorbiska nationalflaggan

År 1842 skapades en sorbisk flagga. Efter den panslavistiska konferensen i Prag 1848 fick den sina nuvarande färger. Färgerna är desamma som på flaggorna från andra slaviska länder, exempelvis Tjeckien, Slovakien, Serbien, Kroatien och Ryssland. 1935 förbjöds flaggan av nazisterna. Efter 1945 används flaggan åter av den sorbiska kulturföreningen Domowina som symbol.

Läs mer om sorberna på Wikipedia.